14 maj 2009

13/5, HIF-Marieholms IS...

Tredje seriematchen spelades mot Marieholms IS på nya konstgräsplanen på Olympia. Storleksmässigt i kropp var skillnaden mindre jämfört med de andra lagen vi mött och vi hade förhoppningar idag om att vi mer skulle kunna spela vårt spel. Vi hade Axel och Samme sjuka och vi hade lånat ut Kevin och Herman till P95 och till deras seriematch mot Högaborg som spelades samtidigt på Västergård. Vi hade därför lånat upp två 97:or, Nenne och Rikard.
I första halvlek kunde vi ofta spela vårt spel och vi hade en bra 15 minuters period i mitten på första där anfallsspelet var glimrande och där vi kom ofta till avslut men där vi var för ovilliga i boxen. Både för lite befolkat och för lite vilja att komma först på boll. Motståndarlaget spelade under hela matchen långa bollar på sina anfallare och med en snabb och stor nr. 10 mot våra små och icka så snabba mittbackar kunde han ibland för enkelt ta sig förbi och göra alla målen.
I andra fortsätter vi att äga anfallsspelet med fina trianglar och diamanter. Ibland kommer det både instick och pass i spelyta 3 som ofta resulterar i avslut på mål. Kanske borde dessa pass komma ofta och lite längre bakifrån för det leder ofta till avslut. Jag fick en känsla igår att vi generellt inte har kraft att slå dessa pass lägre bak på plan... (bra beslut om bollstorlek 4 för P13-serierna!)
Oturligt för oss får Marieholm ett mål i slutet på matchen och vinner med 4-3. Killarna var rejält deppiga efter matchen som jag tycker vi borde vunnit, med tanke på vårt anfallsspel. Inställningen är oxå ett plus i kanten.
Viljan att få boll och viljan att slå pass på rättvänd vill jag lyfta fram som ett steg framåt i utvecklingen från våra träningar.

Match redan på fredag borta mot Wormo - förhoppningsvis blir detta en helt annan match där båda lagen vill rulla boll (har jag hört om Wormo i alla fall...)

1 kommentar:

TCO sa...

Min spontana reaktion var att laget behöver en snabb försvarare som kan stå upp mot motståndarnas ofta stora och snabba forwards.
Anfallsspelet var stundtals lysande med väggpass och intelligenta passningar( inte minst från J.O).